KALP-kalkyl – vad är det?
För dig som ska ansöka om ett lån kan det vara smart att göra en så kallad KALP-kalkyl, det vill säga en Kvar-Att-Leva-På-kalkyl. KALP är en uträkning som banker och långivare använder sig av då de vill ta reda på din ekonomiska situation. Detta gör de för att mäta din återbetalningsförmåga.
En KALP-kalkyl bedömer din återbetalningsförmåga
En KALP-kalkyl mäter en åntagares återbetalningsförmåga. Den är i sin tur avgörande för om - och hur mycket - du kan få låna. Genom att göra denna uträkning kan långivaren säkerställa att låntagaren inte riskerar att överbelåna sig själv, vilket är en trygghet för såväl dem som för dig. Beroende på vilken bank eller långivare du vänder dig till så kan kravet på "godkänt resultat" i KALP-kalkylen variera något.
Olika långivare kan använda sig av skilda KALP-kalkyler, vilket innebär att resultatet kan variera beroende på vilken bank du vänder dig till. Det gör att du i vissa fall kan bli godkänd hos en aktör men nekad hos en annan.
En viktig anledning till detta är att vad som räknas in i kalkylen kan skilja sig åt. Vissa banker använder högre schablonbelopp för levnadskostnader, medan andra gör mer individuella bedömningar. Även hur man räknar på räntor, amorteringar och eventuella framtida kostnadsökningar kan variera.
Exempel på kostnader som kan tas upp i en KALP-kalkyl:
-
Hushållets totala inkomst
-
Antal personer i hushållet
-
Räntekostnad och amortering
-
Övriga levnadskostnader
-
Löpande driftskostnader
I en KALP-kalkyl delas vanligtvis kostnaderna upp i fasta utgifter och rörliga utgifter.
KALP-kalkylen är inte bara till för banken...
Att man gör denna KALP-kalkyl beror inte bara att det ska kännas tryggt och säkert för banken att låna ut pengar till dig som potentiell låntagare. Utan denna uträkning görs även för att du som låntagare ska undgå risken att bli överbelånad.
Genom att utvärdera din ekonomiska situation och beräkna dina fasta utgifter kan såväl du som banken få en bild av vilka återbetalningsmöjligheter du faktiskt har, något som i sin tur blir avgörande för det lån du kan bli beviljad.
Kritik för orimliga krav på KALP-kalkyler
Banker och långivare har vid flera tillfällen fått kritik för att deras krav i KALP-kalkyler upplevs som för höga. Detta har lett till att många låntagare antingen nekas lån eller inte beviljas så stora lånebelopp som de ansöker om.
En återkommande invändning är att de kostnader som används i KALP-kalkyler ofta ligger över verkliga utgifter. Kritiker menar att detta kan ge en missvisande bild av hushållets ekonomi och därmed begränsa möjligheten att få lån, trots att återbetalningsförmågan i praktiken kan vara god.
Hur gör man en KALP-kalkyl?
Trots att denna uträkning av inkomster i förhållande till utgifter många gånger är nödvändig att göra inför en låneansökan är det inte helt lätt att göra en sådan kalkyl.
Detta beror till stor del på att det i kalkylerna ska ingå en hel del uppgifter som kan vara rätt svåra att både hålla koll på, hitta och räkna ut.
Exempel på en KALP-kalkyl
En grundläggande förutsättning för att bli beviljad ett bolån är att du som låntagare har ett ekonomiskt överskott, det vill säga att du har pengar kvar efter dina utgifter.
Ladda ner mall för KALP-kalkyl
LånUtanUC har tagit fram en enkel och avskalad mall som du kan ladda ner för att göra en KALP-kalkyl. I mallen anger du totala inkomster, fasta och rörliga utgifter så kan du enkelt se hur mycket du har kvar att leva på varje månad.
De fasta utgifterna är i regel enkla att lista, det svåra kan vara rörliga utgifter som varierar. Vår mall baseras på en person. Kalkylen har tagits fram för att du ska få en bild över hur du ligger till, och ska inte ses som en fullständig bild över din ekonomiska situation. Vill du räkna på flera personer kan du enkelt redigera mallen och lägga till kolumner, tänk dock på att även formeln måste göras om i så fall.
Schablonbelopp kan användas
Vissa långivare använder sig av schablonbelopp istället för att räkna på kostnader som anges i en låneansökan när dom gör en KALP-kalkyl. Schablonbeloppen tar dom då från Konsumentverkets kostnadsberäkningar.
Konsumentverket gör varje år beräkningar för vad som är en rimlig kostnad för några av hushållens utgiftsområden. Beräkningarna utgår ifrån vad som vanligtvis behövs för att leva ett bra vardagsliv, oberoende av hushållets inkomster
Konsumentverkets kostnadsberäkningar är behovsbaserade och inte inkomstbaserade. Det är bland annat boende, mat, kläder, fritidsaktiviteter, försäkringar, telefon och personlig hygien som ingår i Konsumentverks utgiftsposter.
Hur mycket ska man ha kvar att leva på?
Det finns ingen fast summa som gäller för alla, utan nivån avgörs utifrån din ekonomi och ditt hushåll. I stället använder banker KALP-kalkylen för att bedöma om du har tillräckligt med pengar kvar efter alla utgifter.
I beräkningen räknar man bort boendekostnader, räntor och schablonmässiga levnadskostnader. Det som återstår ska vara ett överskott som visar att du klarar vardagen – även om ekonomin förändras, till exempel vid räntehöjningar.
Det viktiga är alltså inte exakt hur mycket du har kvar, utan att du har en stabil marginal enligt bankens krav. Ett positivt KALP är en grundförutsättning för att få lån.
Viktigt med korrekt information
Du bör aldrig ange felaktiga uppgifter i en låneansökan bara för att öka dina chanser om att få ett godkännande. Det kommer bara leda till att du själv får ekonomiska problem, för det är trots allt du som ska klara av att betala tillbaka lånet enligt de överenskommelser ni gjort. Se till att dina uppgifter fylls i korrekt för att undvika problem får både dig och långivaren.
