Ränteavdrag på lån betyder att du gör ett skatteavdrag på dina räntekostnader. Du får tillbaka en del av dina räntekostnader på skatten och ränteavdrag gäller alla lån förutom studielån, exempelvis CSN.
Skatteverket kallar ränteavdragen för Skattereduktion för underskott av kapital. Det kan låta krångligt men det är det inte.
När man hör ordet ränteavdrag tänker man i första hand på bolån. Det är kanske inte så konstigt eftersom det för de flesta som äger sitt boende avser ett betydande belopp varje månad och är en viktig del för att få ihop privatekonomin.
Man ska dock inte glömma bort att ränteavdraget faktiskt gäller för samtliga räntekostnader som är knutna till lån. Avdraget gäller alltså, förutom bolån, såväl snabblån (exempelvis SMS-lån), kreditkort och privatlån. Det enda undantaget är CSN-lån eftersom dessa lån redan har en låg och mycket fördelaktig ränta. Så hur fungerar det i praktiken och hur stora avdrag kan man göra?
Ränteavdrag innebär att du som låntagare får göra avdrag på 30 procent på belopp upp till 100 000 kronor (på belopp utöver detta kan du dra av 21 procent). I praktiken innebär detta att många sammanboende väljer att dela upp sina lån mellan sig, i syfte att i större mån kunna göra avdrag på 30 procent. I de allra flesta fall görs avdragen automatiskt i din deklaration genom att kreditgivare lämnar in kontrolluppgifter till Skatteverket.

Bild: exempel på ränteavdrag i skattedeklaration
Bilden ovan visar ett exempel från en skattedeklaration där Swedbank och Ferratum har rapporterat in räntekostnader. Uppgifterna visas i kapitel 8 i deklarationen, "Avdrag - Kapital".
I teorin finns inget tak för hur stor skattereduktion man kan få, men i praktiken begränsas reduktionen av den lön man får eller tar ut. Om du i teorin har betalat 100 miljoner i skatt, innebär det att taket för din skattereduktion är 100 miljoner.
Säg att du under ett år har följande:
Eftersom räntenettot är 100 000 kr eller lägre gäller den generösare avdragsnivån på 30 %. Det innebär att du får tillbaka 30 % av 100 000 kr, alltså 30 000 kr på skatten.
Tänk dig att ett par har ett gemensamt billån på 200 000 kr. Om en av dem tar hela lånet själv hamnar räntenettot över 100 000 kr, vilket ger ett sämre avdrag (mer om det i exempel 3).
Väljer de istället att dela upp lånet med 100 000 kr var, ser beräkningen ut så här:
Genom att helt enkelt dela upp lånet mellan sig fördubblar paret sin skatteåterbäring.
Om du istället har ett räntenetto på 200 000 kr beräknas avdraget i två steg, eftersom olika regler gäller under och över gränsen på 100 000 kr.
Jämfört med exemplet ovan, där paret delade upp samma totala belopp och fick tillbaka 60 000 kr, går den person som samlar allt på en hand alltså miste om 9 000 kr. Det är just därför det lönar sig att fördela räntekostnaderna när möjlighet finns.
Du får inte göra avdrag för avgifter som uppstått i samband med lånet till exempel uppläggningsavgifter, aviavgifter eller liknande, utan det är bara själva räntekostnaden som är avdragsgill.
Viktigt att komma ihåg är också att du inte får göra avdrag på ditt CSN-lån, då CSN-lånet redan har så låg ränta och således redan är anpassat till skattesystemet, vilket kompenserar för ränteavdraget. Skulle ränta emellertid uppstå vid ett återkrav från CSN där du krävs på att betala tillbaka studiestöd du redan fått utbetalt, kan du få dra av räntan på återkravet.
Andra undantag som du inte får dra av är kreditundersökningsavgifter, garantiavgifter från banker och pantbrevkostnader.