Ränteavdrag på lån

Så fungerar ränteavdrag på lån

När man hör ordet ränteavdrag (eller räntereduktion som det egentligen heter) tänker man i första hand på bolån, och det är kanske inte så konstigt eftersom det för de flesta som äger sitt boende avser ett betydande belopp varje månad och är en viktig del för att få ihop privatekonomin.

Man ska dock inte glömma bort att ränteavdraget faktiskt gäller för samtliga räntekostnader som är knutna till lån. Avdraget gäller alltså, förutom bolån, såväl snabblån (exempelvis SMS-lån), kreditkort och privatlån. Det enda undantaget är CSN-lån eftersom dessa lån redan har en låg och mycket fördelaktig ränta. Så hur fungerar det i praktiken och hur stora avdrag kan man göra?

  • Ränteavdrag gäller på alla typer av lån (ej CSN-lån)
  • Ränteavdrag kallas även för räntereduktion

Hur stort är avdraget och finns det något tak?

Ränteavdrag innebär att du som låntagare får göra avdrag på 30 procent på belopp upp till 100 000 kronor (på belopp utöver detta kan du dra av 21 procent). I praktiken innebär detta att många sammanboende väljer att dela upp sina lån mellan sig, i syfte att i större mån kunna göra avdrag på 30 procent. I de allra flesta fall görs avdragen automatiskt i din deklaration genom att kreditgivare lämnar in kontrolluppgifter till Skatteverket. Detta betyder att du normalt sett bara behöver granska de uppgifter som skickats in och godkänna dem i samband med att du lämnar in din deklaration.

I teorin finns inget tak för hur stor skattereduktion man kan få, men i praktiken begränsas reduktionen av den lön man får eller tar ut. Om du i teorin har betalat 100 miljoner i skatt, innebär det att taket för din skattereduktion är 100 miljoner. Om du å andra sidan inte har någon beskattningsbar inkomst kan du heller göra något avdrag eftersom det inte finns någon skatt att göra avdrag från. Viktigt att notera är också att man inte har rätt till skattereduktion i de fall man har kapitalinkomster som är större än räntekostnaderna, eftersom en räntereduktion förutsätter ett underskott av kapital.

Så här räknar du

Säg att dina räntekostnader under ett år uppgår till 150 000 kronor. Detta samtidigt som dina ränteinkomster på sparat kapital uppgår till 50 000 kronor. Ditt räntenetto blir då 100 000 kronor. Eftersom beloppet inte är högre än 100 000 kr blir ränteavdraget 30 procent, vilket innebär att du får tillbaka 30 000 kronor på skatten. Utgår vi ifrån att ett par exempelvis har ett billån på 200 000 kronor, kan dessa välja att dela upp billånet mellan sig, för att på så sätt inte komma upp i ett belopp över 100 000 kronor vardera. Detta innebär att de totalt får tillbaka 60 000 kronor på skatten.

Är räntenettot högre än 100 000 kronor blir avdraget inte lika generöst, utan du får istället ett avdrag på 21 procent (för det belopp som överstiger 100 000 kronor). Som ett exempel kan vi utgå från att du har 200 000 kronor i räntenetto (räntekostnader minus ränteintäkter). På de första 100 000 kronorna får du i likhet med exemplet ovan tillbaka 30 000 kronor, medan du på de resterande 100 000 kronorna endast får tillbaka 21 000 kronor (21 procent). Totalt skulle detta innebära att du får ett ränteavdrag på 51 000 kronor. Det är utifrån detta lätt att förstå varför många väljer att dela upp räntekostnaderna mellan sig.

Detta kan du inte göra avdrag för

Du får inte göra avdrag för avgifter som uppstått i samband med lånet till exempel uppläggningsavgifter, aviavgifter eller liknande, utan det är bara själva räntekostnaden som är avdragsgill. Viktigt att komma ihåg är också att du inte får göra avdrag på ditt CSN-lån, då CSN-lånet redan har så låg ränta och således redan är anpassat till skattesystemet, vilket kompenserar för ränteavdraget. Skulle ränta emellertid uppstå vid ett återkrav från CSN där du krävs på att betala tillbaka studiestöd du redan fått utbetalt, kan du få dra av räntan på återkravet. Andra undantag som du inte får dra av är kreditundersökningsavgifter, garantiavgifter från banker och pantbrevkostnader.